Det var ett bra tag sedan jag skrev nu. Det gick bra ett tag men sedan efter att ha drabbats av yrsel och gått igenom en tuff period på jobbet är jag tillbaka på ruta ett igen. Väger idag in på 95 kg. Det verkar vara där jag hamnar när jag missköter mig...
Nu har jag i alla fall tänkt att nå roten av det onda och erkänna för mig själv att det här med socker och kolhydrater är ett jätteproblem för mig. Jag är socker och kolhydratsberoende! Sådär. Nu är det sagt!!
Därför bestämde jag mig redan i förra veckan för att under semesterresan dra ner på socker och kolhydrater för att sedan när vi kom hem den 7/6, sluta helt med socker och raffinerade kolhydrater som i bröd, pasta, ris osv. Godis och coca cola har jag ju tack och lov redan slutat med, men jag har nu förstått att beroendet hela tiden har funnits där och att jag bara bytt ut min "drog" till en annan när jag slutat. Godis och läsk blev istället glass, kakor, bullar, milkshake osv. Same same but different...
Jag drog i alla fall igång på allvar för två dagar sedan och det går bra, men nu på eftermiddagen har jag haft känningar av övergångsbesvär. Känner mig matt och frusen och har lite lätt huvudvärk/sockerdricksskalle. Försöker att dricka mycket vatten och har ätit lite extra flingsalt som jag suger på som godis. Det kändes som det gjorde gott! Min man kände likadant men han känner sig yr och svimfärdig. Han hade dock en annan kur. Whiskey och en öl... Inte lika strikt low carb som jag allstå... ;) Nåja, jag är i alla fall glad att han stöttar och försöker hänga på. Det har jag aldrig lyckats få honom att göra förut vad gäller LCHF. Försökte sommaren 2006 och gick raskt ner 6 kg. Tyvärr var allt så nytt då så man var hänvisad till bacon och ägg. Inte så kul.... Nu har det ju kommit massor av recept på nätet och det finns många inspirerande kokböcker. Sunt förnuft räcker också långt. Jag kan ju metoden sen förut, så det här ska gå vägen!
Hade tänkt att träna idag, men tillåter mig att slappa och ta det lugnt för att kämpa på så att det här förhoppningsvis går över ganska snart. Ska även försöka att inte väga mig varje dag, men det är svårt. Min ambition är att inte stirra mig blind på vikten utan försöka känna på kläder att de sitter lösare. Jag blir så lätt fast vid vikten och om den står still är det MAJOR TRAUMA! Jag vet att det inte är rätt att tänka så, man har ju platåer och vid pms är det nästan omöjligt att gå ner, men jag funkar tyvärr så. Därför ska jag försöka att låta bli.
Satt och funderade förut på alla försök jag gjort med olika metoder och hur många tusen kronor det har kostat mig... Fy fan! Nu tänker jag bryta det här beroendet och lyckas bli den jag var innan jag hamnade i Viktväktar- och lighthysteri - innan jag blev fettskrämd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar